Mark
Mich rühren die sandigen Wege
Im alten sandigen Land.
Die Heckenrosengehege.
Die Holderbüsche am Rand
Der alten Felderraine.
Die Gräser reden mir da
Von Zeiten, die warn noch nicht meine,
Als ich das Früheste sah:
Die Gräser. Und hörte die Lerche.
Und roch dieser Sande Geruch.
Seither schlepp ich diese Erde
Mit mir als Segen und Fluch.
Ich muß diesen Sand verwandeln,
Bis er schmilzt und Wort wird in mir.
Diese Erde läßt nicht mit sich handeln.
Ich komm nicht umsonst aus ihr.
Eva Strittmatter
aus: Ich mach ein Lied aus Stille, 1973
Dort bin ich geboren, im Land der sandigen Wege, und gestern war ich mal wieder da: in MEINER Uckermark! Schuld daran war mein Sohn, der sich in gewissen Zusammenhängen Triton nennt. Wenn er den Triathlon macht, zum Beispiel. Gestern war ein besonderer Triathlon: Es war ein Cross-Wettkampf - und er war in MEINER uralten Heimat, der Uckermark. Da war ich sehr gerührt. Der sandigen Wege wegen - und des Jungen wegen, der auf diesen sandigen Wegen Fahrrad fährt, als wäre es nix. Denn sandige Wege sind nicht besonders Fahrrad-freundlich. Das weiß ich noch sehr gut aus meiner Kindheit...
Igår fick jag tillfället att vistas i det området där jag föddes. Landskapet heter Uckermark och är mycket präglat av istiden. Där är glest befolkat och det finns mycket vacker natur kvar. Anledningen till vår utflykt till dessa trakter var att min son deltog i en speciell triathlon, en så kallad terräng-triathlon, där man inte cyklar på asfalt som man gör annars, utan i ganska krävande terräng. Likaså med loppet som ingår. Vädret var kanon och jag trivdes väldigt bra hela dagen. Medan sonen och hans pappa cyklade från stationen till sjön där tävlingen började, gick jag hela vägen - och jag kände faktiskt mycket tydligt: I dessa sandiga trakter har jag mina rötter och lyckligtvis har de ännu inte släppt taget. Dit måste jag nog återvända med jämna mellanrum.




Kommentare:
Gott att Du varit vid Dina rötter
Tjaaa... Jag har ju inget släktträd där så att säga, eftersom varken min mor eller min far har rötter i dessa trakter. Men det var faktiskt där jag lärde mig att älska naturen i tidig barndomsåldern, detta landskap med många vackra sjöar och stora skogar. Och det finns kvar någonstans djupt därinne... :-)
Kommentar veröffentlichen