Mittwoch, 8. Dezember 2010

Seitensprung


Als wir in Weimar wohnten, hatten wir einen Nachbarn, der Austernseitlinge gezüchtet hat. Die waren damals eine große Seltenheit - und ich glaube, vor der Wende habe ich keine gegessen. Wir haben allerdings immer ziemlich viele Hallimasch gesammelt, die schmecken ja so ähnlich. Nach der Wende, als es plötzlich nahezu alles in den Geschäften zu kaufen gab, da haben wir oft Austernpilze gegessen. Nun wohnten wir ja in Berlin - und da gab es auch nicht mehr so viele Hallimasch in den Wäldern. Heute habe ich seit langer Zeit mal wieder Austernpilze zubereitet. Herrn Möwe hat es prima geschmeckt - und da war ich auch froh, weil es nicht so einfach ist, ihn nun zu erfreuen, in dieser kalten und dunklen Jahreszeit.




På den tiden vi bodde i Weimar hade vi en granne som var jätteduktig på att odla ostronskivlingar. Då var de ju bristvara och före murens fall tror jag inte att jag någonsin hade ätit sådana. Vi gick istället och plockade honungsskivlingar i skogen. De är ju goda de också, även om man idag säger att de kan förorsaka magbesvär. Jag kan inte påminna mig att vi mådde illa av dem. Efter murens fall då köpte vi i alla fall ostronskivlingar många gånger - tills jag nästan hade fått nog av dem. Så gjorde jag en paus som varade ganska länge. Tills idag! Då lagade jag en rejäl klunga - och överraskade Herr Mås med en fin svampmåltid. Det är ju inte lätt att uppmuntra honom så här års, men med hjälp av ostronskivlingarna lyckades jag!

Keine Kommentare: