Mittwoch, 6. Februar 2008

Eine runde Sache

Mit Hilfe von mehr oder weniger drahtigen Telefonen nehme ich täglich Anteil am Alltag meiner Möwe. Und umgekehrt. Gestern war in Schweden "der fette Dienstag". Da hatte man sich früher vor der Fastenzeit noch einmal so richtig satt gegessen. Und deshalb war das früher auch der einzige Tag im Jahr, an dem es ein ganz spezielles Backwerk beim Bäcker oder Konditor zu kaufen gab: Semlor. Aber solche Einschränkungen mag die Marktwirtschaft ja gar nicht und erst wurde daraus: Semlor verkaufen wir an allen Dienstagen in der Fastenzeit. Doch mittlerweile gibt es das wirklich leckere Backwerk nun ununterbrochen zwischen Weihnachten und Ostern zu kaufen.


Wenn Traditionen den Bach runter gehn: "Semlor i Advent"


Meine Möwe ignoriert in diesem Fall die Marktwirtschaft und reist in jedem Jahr am fetten Dienstag extra in eine Nachbarkommune von Göteborg, um in der dortigen Bäckerei eine der vermeitlich besten Semlor zu verspeisen. Nur am fetten Dienstag und nur dort. Das nenne ich konsequent. In vielen Gegenden Schwedens gibt es übrigens einen Wettbewerb, in dem jedes Jahr die beste regionale Semlor-Bäckerei von etlichen Schiedsrichtern ermittelt wird. Hier kann man die diesjährigen Göteborger Sieger nachlesen, hier gibt es einen kleinen Film über die Herstellung der süßen runden Dinger - und hier sogar eine Kantate.


"Ich bin ein Berliner!"


Runda saker

Igår hade jag undervisningar i min vuxenkurs. Mina vuxna elever är alltid mycket motiverade och nyfikna - och de har alltid något sött att äta på bordet. Igår var de Berliner Pfannkuchen som i Berlin och Östtyskland heter bara Pfannkuchen och annars bara Berliner. Dem brukar man äta året runt, men högsäsongen är på nyårsafton och på fettisdag. På dessa två helgdagar är det ibland till och med senap som fyllning - för skämtets skull.

Bakelsen Berliner Pfannkuchen finns i några länder med delvis
roliga namn (norska - Berlinerbolle, spanska - Berlinesas, franska - Boule de Berlin...) Men i Ukraina till exempel vill dessa bakelser inte ha något med Berlin att göra. Där heter de bara Pampuchi eller Pampuschki.


http://berlinerbolle.no - Vad är det väl för en förening?

Kommentare:

krakri hat gesagt…

Åh, Keri.. nu är jag riktigt sugen på både semlor och pfannkuchen! :/
När jag åt min första semla i fjol, var jag faktiskt riktigt överraskad. Jag hade mig nämligen förvantat någonting som liknar Windbeutel".
Igår hade vi också en lång diskussion om Pfannkuchen/Berliner och skillnaderna i Tyskland.

Vad är det för vuxenkurs?

Keri hat gesagt…

Ja, jag ser fram emot att äta årets första semla när jag ska resa till Sverige i mars igen.

Min vuxenkurs? De lär sig använda MS Excel. Inte så särskilt spännande men roligt ändå. Alla är äldre än jag och vi är tre mormödrar numera. Då finns det en hel del utbytande av bilder och erfarenheter varje gång. ;-)

krakri hat gesagt…

Jag vet faktiskt inte än om jag hinner äta semlor i år. Min pojkvän kommer hit på söndagen men han vägrar ta med semlabullarna. Han vill nämligen inte bli tjock! ;) Får väl se om jag får ändå en bit... Nästa resan till Sverige blir väl först i maj igen.

MS Excel.. Det skulle jag kanske också lära mig. Då är man så "avancerad" med datorn, men de enklaste sakerna klarar man inte. Men jag kan föreställa mig väl hur det är i din kurs. Jag kommer undervisa igen på folkuniversitetet och det är alltid så roligt, särskilt med de lite äldre, dvs. 55+, studerande. :)

Keri hat gesagt…

Just det! De äldre "eleverna" är verkligen alltid nyfikna, motiverade och mycket tacksamma när de begriper datorns hemligheter. Jag gillar att undervisa dem. Däremot tycker jag inte längre om att undervisa ungdomar...

Men vilken bra idé med semlor som kommer flygande! Min mås ska komma hit på fredag och kanske gör han ett undantag och skaffar ett par semlor på en icke-fettisdag. ;-) Blir bara problemet med förpackningen. De kommer inte att överleva flygresan i en resväska. Men i en ryggsäck som handbaggage inte heller... Eller?

krakri hat gesagt…

Oj då! Har du haft några hemska upplevelser med ungdomar? Jag har ju också upplevt den ena och den andra dumma sak när jag jobbade i Uppsala.

Hah, det är väl problemet med Göteborgare. De är lite strikta med maten och speciella dagarna. :)
Färdiga semlor är väl svåra att transporteras. Men bullarna finns ju att köpa. Då kan ni ju vispa grädden senare och njuta av smaken. Jag tror jag måste väl be pojkvännen mera att köpa några ändå, nu när vi prata så mycket om semlor.

Keri hat gesagt…

Jaså, man kan köpa semlor-halvfabrikat utan grädde? Det låter inte dåligt. Då kanske går det bra med transporten. Kul! :-)

Men hemska upplevelser med ungdomar hade jag inte direkt. Det är bara så att kurserna för ungdomar vi har här hos oss är ofta så häftigt blandade: det finns datanörder och även sådana som har inte något intresse alls. De utbildar sig ju i ett yrke här - hantverk till exempel - och kurser i data och IT hör till grundutbildningen för alla. Då känner jag mig ibland mycket mer trött efter en lektion och kunde dock inte "vidarebefordra" så mycket - om man jämför det med samma arbete i en vuxenkurs där nivåskillnaderna är inte så särskilt stora och motivationen är mycket bättre.

Men vad var det du undervisade i Uppsala? Och vad ska det bli på folkuniversitetet igen?

krakri hat gesagt…

Ja, vi köpte sådana förre år. De är inte så goda som färska, men "In der Not frisst der Teufel Fliegen!". (Vad det nu heter på svenska?)

Jag gjorde en pratik vid en grundskola i Uppsala och jobbade som COMENIUS-språkassistent i årskurserna 6-9. Undervisade mest tyska där, men också lite franska och andra saker.

På folkuniversitet kommer jag undervisa svenska för nybörjare. Jag brukar dock undervisa italienska, men i år hade jag ingen lust och de frågade om jag vill ta över en svenskkurs. Det blir också spännande och väldigt roligt, hoppas jag.