Freitag, 8. Februar 2008

Ausflug nach Finnland

Gestern Abend war ich nach der Arbeit in Finnland. Wir haben hier nämlich ein kleines Stückchen Finnland mitten in Berlin, direkt am Bahnhof Friedrichstraße. Diese Enklave heißt "Finnland-Institut", und weil es in Berlin kein "Schweden-Institut" gibt, mache ich nach der Arbeit hin und wieder einen Ausflug nach Finnland. Dort werden Ausstellungen organisiert oder Vorträge und Lesungen zu allen möglichen Themen. Ich selbst finde auch die Bibliothek sehr lohnenswert, weil es dort nicht nur Bücher zu leihen gibt, sondern auch Musik-CDs.

Gestern Abend lauschten wir einem Vortrag über die Geschichte und die heutige Situation der Finnlandschweden. Eine Frau von der finnischen Botschaft, die selbst Finnlandschwedin ist, berichtete allerhand Interessantes über diese Schwedisch sprechende Minderheit in Finnland, die einmal gar keine Minderheit war, sondern mehr oder weniger die Geschicke des Landes lenkte. Eine ganze Menge wusste ich schon, aber es war auch allerhand Neues dabei und ich bin froh, dass ich hingegangen bin. (Es klappt nicht immer, sich nach der Arbeit noch zu solchen Dingen aufzuraffen...) Außerdem war der Vortrag sehr authentisch und unterhaltsam.

Etwas ganz Besonderes entdeckten wir jedoch, als wir nach dem Vortrag noch ein wenig durch den Saal schlenderten. Hier werden zur Zeit Künstlerbücher ausgestellt, also Bücher, die nicht vordergründig Lesestoff beinhalten, sondern selbst Kunstobjekt sind. Ich hatte ja gar keine Ahnung, dass es solche Bücher überhaupt gibt. Aber sie sind schön! Jedes für sich ist ein Kleinod. Und nicht nur für die Augen, denn manchmal kriegt man beim Umblättern eine Gänsehaut...




Utflykt till Finland

Igår kväll var jag i Finland efter jobbet. Det finns ju en liten bit Finland strax i närheten av stationen Berlin-Friedrichstraße. Enklaven heter "Finnland-Institut" och eftersom det saknas ett "Schweden-Institut" besöker jag då och då Finland efter jobbet. Där organiseras utställningar, föredrag och läsningar av olika slag. Jag tycker om deras fina bibliotek också där man kan låna inte bara böcker utan även musikskivor.

Igår kväll lyssnade jag på ett föredrag om finlandsvenskarna. En kvinna från den finska ambassaden som själv är finlandsvensk berättade om historien och om nutidens situation av svensktalande minoritäten i Finland. En del visste jag redan men ganska mycket var nytt för mig. Dessutom berättade hon på ett underhållsamt och roligt sätt, så att jag inte ångrade mig att jag har gått dit.

Efter föredraget gick vi lite omkring i utställningssalen och där upptäckte vi något väldigt intressant - konstnärsböcker! Böcker som själv är konstobjekt. Jag hade ju ingen aning om att sådana finns överhuvudtaget. Men de såg verkligen mycket vackra ut och det var något särskilt att "blädderläsa" i dem.


Konstnärsböcker - Artist's books - Künstlerbücher

* * *

Catharina Grünbaum: Finlandsvenskan är inne!

Är finlandsvenskan inne???

Kommentare:

krakri hat gesagt…

Då har du det ju riktigt bra med Norden i närheten. :)

Finlandsvenskan är verkligen roligt tycker jag. Det var faktiskt det första svenska jag någonsin hörde för några år sedan. Då hade jag inte hört rikssvenskans "melodier". Vilket tycker du mer om? Och har du svårt att förstå dem?

Keri hat gesagt…

Det gick bra med att förstå finlandsvenskan när folk pratade inte så väldigt fort. Men om det gäller svenskans "melodier" så är det värmländskan jag tycker bäst om. (Hittills. Jag har ju inte hört så många svenska dialekter alls. I mars ska det bli en genuin västmanlänsk dialekt jag ska lära känna - talad av måsens mor som är 92.)

krakri hat gesagt…

men västmanlänska lär man väl också förstå bra, eller. Gotländska är ju betydligt svårare.

oj, 92 år redan. Det är en riktigt "stattliches Alter". :)