Dienstag, 15. Januar 2008

Dundrande tidvatten

Jag hade ju skaffat konsertbiljetter. Det stod "Leif Segerstam, Wallin och Dvořák" i det lilla häftet "Helsinki this week". Mer visste vi inte. Att vi även skulle träffa Egmont-Ouvertyren, en flöjtande faun på eftermiddagen och en världsberömd svensk slagverk-ensemble det skulle bli en överraskning. (Ibland är det spännande att gå på konsert utan att ha ett programmhäfte eller andra närmare informationer...)

Satt vi alltså efter Egmont-Ouvertyren, lyssnade - och blev mer och mer förvånade. Så många slagverk-instrument hade jag aldrig sett förut på en enda scen. Och att det finns en hel del musik som är just komponerad för dessa sex svenska slagverk-jävlar det visste jag förstås inte heller. Den norske kompositören Rolf Wallin hade skapat stycket "Tides" till tjugonde födelsedag av ensemble "Kroumata".

När vi lyssnade och tidvattnet strömmade över oss kände jag mig ibland inte bara bra och jag tänkte: Hm. Varför tycks så mycket av nutidens musik vara så jobbigt att lyssna på och varför finner jag så ofta inte någon ingång? Jag är ju verkligen öppen för mångfaldiga experimenter. Men kanske är det ingen idé att lyssna på den sista delen av "Tides" - är det flod som kommer? - när man har en pacemaker eller latent schizofreni... Är jag möjligen för gammalmodig?

Men allt gick slutligen bra när den svenska ensemblen spelade en jättefin finsk tango som extranummer.



Getrommelte Gezeiten


Ich hatte Konzertkarten besorgt. Es stand "Leif Segerstam, Wallin und Dvořák" in dem kleinen Heft "Helsinki this week". Mehr wussten wir nicht. Dass wir auch noch die Egmont-Ouvertüre, einen Faun am Nachmittag und ein weltberühmtes schwedisches Schlagwerk- ensemble treffen würden, das sollte eine Überraschung bleiben. (Manchmal ist es ganz spannend, völlig ahnungslos in ein Konzert zu gehen...)

Saßen wir also nach der Ouvertüre, lauschten und blieben mehr und mehr verwundert. So viele Schlagwerk-Instrumente hatte ich noch nie zuvor auf einer einzigen Bühne gesehen. Und dass es eine größere Anzahl von Musikstücken gibt, die extra für diese sechs Perkussionteufel geschrieben wurden, das wusste ich natürlich auch nicht. Der norwegische Komponist Rolf Wallin hatte sein Werk "Gezeiten" den Musikern von "Kroumata" zum 20. Gründungsjubiläum geschenkt.

Während diese "Gezeiten" über uns hinwegströmten, fühlte ich mich nicht immer gut. Und ich dachte: Hm. Warum ist Gegenwartsmusik oft so anstrengend, warum finde ich häufig so schwer einen Zugang? Ich bin doch wirklich offen für vielfältige Experimente. Aber es ist vielleicht keine gute Idee, dem letzten Teil der "Gezeiten" zu lauschen - ist es die Flut, die kommt? - wenn man einen Herzschrittmacher oder einen Hang zur Schizophrenie hat. Bin ich möglicherweise zu altmodisch?

Aber als die rhythmischen Schweden dann als Zugabe einen wunderschönen finnischen Tango spielten, wurde schließlich doch noch alles gut.

Kommentare:

Einar J hat gesagt…

Hej!
Den moderna musiken kan förvisso ibland vara plågsam, både vad gäller tonstyrkan och svårgripbara förlopp. Men jag tycker mig märka att många tonsättare nu blir mer och mer tillgängliga, trots allt.
Kroumata har jag också hört en gång, och den gången var det enbart fascinerande, njutbart och underhållande. Jag vill minnas att en tango (inkluderande dragspel) även då fanns med som extranummer.

Keri hat gesagt…

Nej, jag ska inte tröttna på att försöka bekanta mig även med nutidens kompositörer. Men om du har några tips så jag skulle ta emot allt tacksamt och nyfiken. Vad jag upptäckte är att man kan hitta fina stycken som kommer till exempel från det baltiska hållet. Den estniska dirigenten Anu Tali blandar i sina konserter eller inspelningar alltid gammalt med nytt på ett intressant sätt tycker jag.

Men att Kroumata kan vara bara fascinerande det kan jag nog tänka mig efter denna konsert i Finlandia-huset. De sex "little drummerboys" spelar ju virtuost och har en jättebred repertoire kunde jag få reda på när jag läste på deras websida.

Och just det, det var tango med dragspel vi fick höra som extranummer! :-)